ärekränkning

Swedish

Etymology

ärekränka +‎ -ning

Noun

ärekränkning c

  1. (law) defamation, libel, slander
    Hyponyms: förtal, förolämpning, förödmjukelse

Declension

Declension of ärekränkning
nominative genitive
singular indefinite ärekränkning ärekränknings
definite ärekränkningen ärekränkningens
plural indefinite ärekränkningar ärekränkningars
definite ärekränkningarna ärekränkningarnas

References