återställa

Swedish

Etymology

åter +‎ ställa

Verb

återställa (present återställer, preterite återställde, supine återställt, imperative återställ)

  1. to restore
    Hon är helt återställd efter olyckan
    She has fully recovered from the accident
  2. to reset (settings or the like)
  3. (formal) to return (something)

Conjugation

Conjugation of återställa (weak)
active passive
infinitive återställa återställas
supine återställt återställts
imperative återställ —
imper. plural1 återställen —
present past present past
indicative återställer återställde återställs, återställes återställdes
ind. plural1 återställa återställde återställas återställdes
subjunctive2 återställe återställde återställes återställdes
present participle återställande
past participle återställd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.