återstarta

Swedish

Etymology

Compound of åter +‎ starta.

Verb

återstarta (present återstartar, preterite återstartade, supine återstartat, imperative återstarta)

  1. restart

Conjugation

Conjugation of återstarta (weak)
active passive
infinitive återstarta återstartas
supine återstartat återstartats
imperative återstarta —
imper. plural1 återstarten —
present past present past
indicative återstartar återstartade återstartas återstartades
ind. plural1 återstarta återstartade återstartas återstartades
subjunctive2 återstarte återstartade återstartes återstartades
present participle återstartande
past participle återstartad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.