öppna

See also: oppnå

Swedish

Etymology

From Old Norse opna, öppen +‎ -a.

Pronunciation

  • Audio:(file)

Adjective

öppna

  1. inflection of öppen:
    1. definite singular
    2. plural

Verb

öppna (present öppnar, preterite öppnade, supine öppnat, imperative öppna)

  1. to open (make something accessible)
  2. to become open
  3. to open; to begin conducting business

Conjugation

Conjugation of öppna (weak)
active passive
infinitive öppna öppnas
supine öppnat öppnats
imperative öppna —
imper. plural1 öppnen —
present past present past
indicative öppnar öppnade öppnas öppnades
ind. plural1 öppna öppnade öppnas öppnades
subjunctive2 öppne öppnade öppnes öppnades
present participle öppnande
past participle öppnad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.