överskatta

Swedish

Etymology

över +‎ skatta (“estimate”). Attested since circa 1755.

Verb

överskatta (present överskattar, preterite överskattade, supine överskattat, imperative överskatta)

  1. overestimate (deem as greater or better than what is actually the case)
    Antonym: underskatta

Conjugation

Conjugation of överskatta (weak)
active passive
infinitive överskatta överskattas
supine överskattat överskattats
imperative överskatta —
imper. plural1 överskatten —
present past present past
indicative överskattar överskattade överskattas överskattades
ind. plural1 överskatta överskattade överskattas överskattades
subjunctive2 överskatte överskattade överskattes överskattades
present participle överskattande
past participle överskattad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.