överskugga
Swedish
Etymology
över- (“over”) + skugga (“shadow”)
Verb
överskugga (present överskuggar, preterite överskuggade, supine överskuggat, imperative överskugga)
- to overshadow; to dominate something and make it seem insignificant.
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | överskugga | överskuggas | ||
| supine | överskuggat | överskuggats | ||
| imperative | överskugga | — | ||
| imper. plural1 | överskuggen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | överskuggar | överskuggade | överskuggas | överskuggades |
| ind. plural1 | överskugga | överskuggade | överskuggas | överskuggades |
| subjunctive2 | överskugge | överskuggade | överskugges | överskuggades |
| present participle | överskuggande | |||
| past participle | överskuggad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.