övervara

Swedish

Etymology

From över- +‎ vara.

Verb

övervara (present övervarar, preterite övervarade, supine övervarat, imperative övervara)

  1. to attend, to be present for the duration of an event

Usage notes

  • older texts use a strong conjugation for past tense and supine (övervar, plural: övervoro, övervarit)

Conjugation

Conjugation of övervara (weak)
active passive
infinitive övervara övervaras
supine övervarat övervarats
imperative övervara —
imper. plural1 övervaren —
present past present past
indicative övervarar övervarade övervaras övervarades
ind. plural1 övervara övervarade övervaras övervarades
subjunctive2 övervare övervarade övervares övervarades
present participle övervarande
past participle —

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.