övningsköra

Swedish

Etymology

övning (practice) +‎ -s- +‎ köra (drive)

Verb

övningsköra (present övningskör, preterite övningskörde, supine övningskört, imperative övningskör)

  1. to practice driving (in preparation for getting a driver's licence)

Conjugation

Conjugation of övningsköra (weak)
active passive
infinitive övningsköra övningsköras
supine övningskört övningskörts
imperative övningskör
imper. plural1 övningskören
present past present past
indicative övningskör övningskörde övningskörs, övningsköres övningskördes
ind. plural1 övningsköra övningskörde övningsköras övningskördes
subjunctive2 övningsköre övningskörde övningsköres övningskördes
present participle övningskörande
past participle övningskörd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References