αναμηρυκασμός
Greek
Noun
αναμηρυκασμός • (anamirykasmós) m (plural αναμηρυκασμοί)
Declension
| singular | plural | |
|---|---|---|
| nominative | αναμηρυκασμός (anamirykasmós) | αναμηρυκασμοί (anamirykasmoí) |
| genitive | αναμηρυκασμού (anamirykasmoú) | αναμηρυκασμών (anamirykasmón) |
| accusative | αναμηρυκασμό (anamirykasmó) | αναμηρυκασμούς (anamirykasmoús) |
| vocative | αναμηρυκασμέ (anamirykasmé) | αναμηρυκασμοί (anamirykasmoí) |
Related terms
- see: αναμηρυκάζω (anamirykázo, “to ruminate”)