ανδραγάθημα
Greek
Etymology
Fom Ancient Greek ἀνδραγάθημα (andragáthēma).
Noun
ανδραγάθημα • (andragáthima) n (plural ανδραγαθήματα)
Declension
| singular | plural | |
|---|---|---|
| nominative | ανδραγάθημα (andragáthima) | ανδραγαθήματα (andragathímata) |
| genitive | ανδραγαθήματος (andragathímatos) | ανδραγαθημάτων (andragathimáton) |
| accusative | ανδραγάθημα (andragáthima) | ανδραγαθήματα (andragathímata) |
| vocative | ανδραγάθημα (andragáthima) | ανδραγαθήματα (andragathímata) |