συνομαίμοιν
Ancient Greek
Pronunciation
- (5th BCE Attic) IPA(key): /sy.no.mǎi̯.moi̯n/
- (1st CE Egyptian) IPA(key): /sy.noˈmɛ.myn/
- (4th CE Koine) IPA(key): /sy.noˈmɛ.myn/
- (10th CE Byzantine) IPA(key): /sy.noˈme.myn/
- (15th CE Constantinopolitan) IPA(key): /si.noˈme.min/
Adjective
σῠνομαίμοιν • (sŭnomaímoin)
- masculine/feminine/neuter genitive/dative dual of σῠνόμαιμος (sŭnómaimos)