ἀεικείη

Ancient Greek

Etymology

Epic and Ionic form of αἰκία (aikía).

Pronunciation

 

Noun

ἀεικείη • (aeikeíēf (genitive ἀεικείης); first declension (Epic, Ionic)

  1. disfigurement, marring
    • 800 BCE – 600 BCE, Homer, Iliad 24.14–21:
      ἀλλ’ ὅ γ’ ἐπεὶ ζεύξειεν ὑφ’ ἅρμασιν ὠκέας ἵππους,
      Ἕκτορα δ’ ἕλκεσθαι δησάσκετο δίφρου ὄπισθεν,
      τρὶς δ’ ἐρύσας περὶ σῆμα Μενοιτιάδαο θανόντος
      αὖτις ἐνὶ κλισίῃ παυέσκετο, τὸν δέ τ’ ἔασκεν
      ἐν κόνι ἐκτανύσας προπρηνέα· τοῖο δ’ Ἀπόλλων
      πᾶσαν ἀεικείην ἄπεχε χροῒ φῶτ’ ἐλεαίρων
      καὶ τεθνηότα περ· περὶ δ’ αἰγίδι πάντα κάλυπτε
      χρυσείῃ, ἵνα μή μιν ἀποδρύφοι ἑλκυστάζων.
      all’ hó g’ epeì zeúxeien huph’ hármasin ōkéas híppous,
      Héktora d’ hélkesthai dēsásketo díphrou ópisthen,
      trìs d’ erúsas perì sêma Menoitiádao thanóntos
      aûtis enì klisíēi pauésketo, tòn dé t’ éasken
      en kóni ektanúsas proprēnéa; toîo d’ Apóllōn
      pâsan aeikeíēn ápekhe khroï̀ phôt’ eleaírōn
      kaì tethnēóta per; perì d’ aigídi pánta kálupte
      khruseíēi, hína mḗ min apodrúphoi helkustázōn.
      (please add an English translation of this quotation)
    • 460 BCE – 420 BCE, Herodotus, Histories 1.73.115:
      νοστήσαντας δὲ αὐτοὺς κεινῇσι χερσὶ ὁ Κυαξάρης (ἦν γάρ, ὡς διέδεξε, ὀργὴν ἄκρος) τρηχέως κάρτα περιέσπε ἀεικείῃ.
      nostḗsantas dè autoùs keinēîsi khersì ho Kuaxárēs (ên gár, hōs diédexe, orgḕn ákros) trēkhéōs kárta periéspe aeikeíēi.
      (please add an English translation of this quotation)
  2. (in the plural) improper or unseemly conduct
    • 800 BCE – 600 BCE, Homer, Odyssey 20.38:
      ἦ γάρ κέν σε μέσον βάλον ἔγχεϊ ὀξυόεντι, καί κέ τοι ἀντὶ γάμοιο πατὴρ τάφον ἀμφεπονεῖτο ἐνθάδε. τῷ μή τίς μοι ἀεικείας ἐνὶ οἴκῳ φαινέτω
      ê gár kén se méson bálon énkheï oxuóenti, kaí ké toi antì gámoio patḕr táphon ampheponeîto entháde. tōî mḗ tís moi aeikeías enì oíkōi phainétō
      (please add an English translation of this quotation)

Declension

References