ἐπικρατέω

Ancient Greek

Etymology

ἐπι- (epi-) +‎ κρατέω (kratéō)

Pronunciation

 

Verb

ἐπικρᾰτέω • (epikrătéō)

  1. to rule over

Conjugation

Derived terms

Descendants

  • Greek: επικρατώ (epikrató)

Further reading