alunmalm
Swedish
Alternative forms
- alunemalm (archaic)
Etymology
Compound of alun (“alum”) + malm (“ore”). First attested in 1685.
Noun
alunmalm c
- (mining) An alum ore; any type of soil or stone from which alum can be extracted.
- Hyponyms: alunskiffer (“alum slate”), alunsten (“alum stone”)
- 1776 December 12, Lunds Wecko-Blad, page 6:
- Den ſå kallabe Rågan aͤr en ſmåtaͤrnig Alunmalm, ſom icke ſkifwar ſig horiſontelt utan ſtår på borſt; aͤr rik på Alun, men ſwår at råſta.
- The so-called "Rågan" is a small-grained alum ore, which does not shift horizontally but stands on its bristles; it is rich in alum, but difficult to roast.
- 1900 March 14, d:r Sven Lönborg, “En turistfärd bland fjällen på 1600-talet [A tourist trip among the fells in the 17th century]”, in Jämtlandsposten, page 3:
- Hjärne, som fortfarande var illamående efter det »myckna mjölkdrickandet» var emellertid tidigt uppe före de andra följande morgon för att studera bärgen och jordlagren i trakten och han har i sin dagbok därom antecknat, att i »Kongsnäs» i Brunflo pastorat äro bärgen allesammans fulla med alunmalm.
- Hjärne, who was still nauseous after the ‘much milk drinking’ was, however, up early before the others the following morning to study the mountains and soil layers in the area and he has noted in his diary that in ‘Kongsnäs’ in Brunflo parish, the mountains are all full of alum ore.
Declension
nominative | genitive | ||
---|---|---|---|
singular | indefinite | alunmalm | alunmalms |
definite | alunmalmen | alunmalmens | |
plural | indefinite | alunmalmer | alunmalmers |
definite | alunmalmerna | alunmalmernas |