avsvärja
Swedish
Verb
avsvärja (present avsvärjer, preterite avsvor, supine avsvurit, imperative avsvär)
- alternative form of avsvära
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | avsvärja | — | ||
| supine | avsvurit | — | ||
| imperative | avsvärj | — | ||
| imper. plural1 | avsvärjen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | avsvärjer | avsvor | — | — |
| ind. plural1 | avsvärja | avsvuro | — | — |
| subjunctive2 | avsvärje | avsvure | — | — |
| present participle | avsvärjande | |||
| past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.