barnvänlig

Swedish

Etymology

barn (“child(ren)”) +‎ vänlig (“friendly”)

Adjective

barnvänlig (comparative barnvänligare, superlative barnvänligast)

  1. child-friendly (suitable for (families with) children)

Declension

Inflection of barnvänlig
Indefinite positive comparative superlative1
common singular barnvänlig barnvänligare barnvänligast
neuter singular barnvänligt barnvänligare barnvänligast
plural barnvänliga barnvänligare barnvänligast
masculine plural2 barnvänlige barnvänligare barnvänligast
Definite positive comparative superlative
masculine singular3 barnvänlige barnvänligare barnvänligaste
all barnvänliga barnvänligare barnvänligaste

1 The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
2 Dated or archaic.
3 Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.