behålla

Swedish

Etymology

From Old Swedish behalda, beholda, from Middle Low German beholden, from Old Saxon bihaldan.

Pronunciation

  • IPA(key): /bɛˈhɔlːa/
  • Audio:(file)

Verb

behålla (present behåller, preterite behöll, supine behållit, imperative behåll)

  1. to keep; to maintain possession of

Conjugation

Conjugation of behålla (class 7 strong)
active passive
infinitive behålla behållas
supine behållit behållits
imperative behåll —
imper. plural1 behållen —
present past present past
indicative behåller behöll behålls, behålles behölls
ind. plural1 behålla behöllo behållas behöllos
subjunctive2 behålle behölle behålles behölles
present participle behållande
past participle behållen

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

behålla in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.