besättningsman

Swedish

Etymology

besättning +‎ -s- +‎ man. First attested in 1888.

Noun

besättningsman c

  1. crewman

Declension

Declension of besättningsman
nominative genitive
singular indefinite besättningsman besättningsmans
definite besättningsmannen besättningsmannens
plural indefinite besättningsmän besättningsmäns
definite besättningsmännen besättningsmännens

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.