blåbär

See also: blåbær

Swedish

FWOTD – 22 September 2023

Etymology

From blå (blue) +‎ bär (berry).

Pronunciation

  • IPA(key): /ˈbloːˌbɛːr/, /ˈbloːbɛːr/

Noun

blåbär n

  1. bilberry, Vaccinium sect. Myrtillus (the berry or the plant)
    Synonyms: klyngon, klyngen, årmslekber, häraslickebär, skomakarbär
    • 1749, Carl von Linné, “313. Vaccinium, Blåbär. [313. Vaccinium, Bilberry.]”, in Elias Aspelin, transl., Flora Oeconomica, Eller Hushålls-Nyttan Af de i Swerige, Wildt wäxande Örter, page 25:
      Nyplåckade blåbär smaka wäl. Torrkade brukas til fyllning och mos. De färga purpur och rödt.
      Freshly picked bilberries taste good. Dried is used for filling and mash. They dye purple and red.
  2. blueberry, Vaccinium sect. Cyanococcus (the berry or the plant)
    Synonym: amerikanskt blåbär
    • 2017 August 8, Carolina Wahlberg, “Populärt med amerikanska blåbär [Popular with blueberries]”, in Jordbruksaktuellt:
      Denna typ av blåbär passar bra för självplock och för de som har gårdsbutik.
      This type of blueberry is suitable for self-picking and for those who have a farm shop.
  3. (colloquial) an inexperienced, unsuccessful or incompetent person; beginner, newbie

Declension

Declension of blåbär
nominative genitive
singular indefinite blåbär blåbärs
definite blåbäret blåbärets
plural indefinite blåbär blåbärs
definite blåbären blåbärens

Derived terms

References