blansz
Polish
Etymology
Borrowed from French blanche. First attested in 1796.[1]
Pronunciation
- IPA(key): /ˈblanʂ/
- Rhymes: -anʂ
- Syllabification: blansz
Noun
blansz m inan
Declension
Declension of blansz
| singular | |
|---|---|
| nominative | blansz |
| genitive | blanszu |
| dative | blanszowi |
| accusative | blansz |
| instrumental | blanszem |
| locative | blanszu |
| vocative | blanszu |
Related terms
noun
verbs
- blanszować impf
- blanszować pf