färglägga

Swedish

Etymology

By surface analysis, färg +‎ lägga.

Verb

färglägga (present färglägger, preterite färglagd, supine färglagt, imperative färglägg)

  1. color, colorize

Conjugation

Conjugation of färglägga (weak)
active passive
infinitive färglägga färgläggas
supine färglagt färglagts
imperative färglägg —
imper. plural1 färgläggen —
present past present past
indicative färglägger färglade färgläggs, färglägges färglades
ind. plural1 färglägga färglade färgläggas färglades
subjunctive2 färglägge färglade färglägges färglades
present participle färgläggande
past participle färglagd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.