förånga

Swedish

Etymology

för- +‎ ånga (“vapor”) +‎ -a

Verb

förånga (present förångar, preterite förångade, supine förångat, imperative förånga)

  1. (transitive) to vaporize, to evaporate

Conjugation

Conjugation of förånga (weak)
active passive
infinitive förånga förångas
supine förångat förångats
imperative förånga —
imper. plural1 förången —
present past present past
indicative förångar förångade förångas förångades
ind. plural1 förånga förångade förångas förångades
subjunctive2 förånge förångade förånges förångades
present participle förångande
past participle förångad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

See also

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.