fördärva
Swedish
Etymology
From Old Swedish fordærva, from German verderben.
Verb
fördärva (present fördärvar, preterite fördärvade, supine fördärvat, imperative fördärva)
- to (often hyperbolically) destroy, to damage severely
- slå sig fördärvad i skidbacken
- have a bad fall on the slopes ("hurt/hit oneself destroyed in the ski slope")
Conjugation
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | fördärva | fördärvas | ||
supine | fördärvat | fördärvats | ||
imperative | fördärva | — | ||
imper. plural1 | fördärven | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | fördärvar | fördärvade | fördärvas | fördärvades |
ind. plural1 | fördärva | fördärvade | fördärvas | fördärvades |
subjunctive2 | fördärve | fördärvade | fördärves | fördärvades |
present participle | fördärvande | |||
past participle | fördärvad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.