förläsa
Swedish
Etymology
för- + läsa. Attested since 1734. Compare German verlesen.
Verb
förläsa (present förläser, preterite förläste, supine förläst, imperative förläs)
- (reflexive) overread (read excessively)
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förläsa | — | ||
| supine | förläst | — | ||
| imperative | förläs | — | ||
| imper. plural1 | förläsen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förläser | förläste | — | — |
| ind. plural1 | förläsa | förläste | — | — |
| subjunctive2 | förläse | förläste | — | — |
| present participle | förläsande | |||
| past participle | förläst | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.