förtrösta

Swedish

Verb

förtrösta (present förtröstar, preterite förtröstade, supine förtröstat, imperative förtrösta)

  1. (somewhat solemn) to trust, to have faith (that things will work out for the best, thanks to something)

Conjugation

Conjugation of förtrösta (weak)
active passive
infinitive förtrösta förtröstas
supine förtröstat förtröstats
imperative förtrösta —
imper. plural1 förtrösten —
present past present past
indicative förtröstar förtröstade förtröstas förtröstades
ind. plural1 förtrösta förtröstade förtröstas förtröstades
subjunctive2 förtröste förtröstade förtröstes förtröstades
present participle förtröstande
past participle —

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.