förtvina

Swedish

Etymology

From för- +‎ tvina.

Verb

förtvina (present förtvinar, preterite förtvinade, supine förtvinat, imperative förtvina)

  1. to wither, to atrophy
    Hans muskler hade förtvinat efter månader i sjukhussängen
    His muscles had atrophied after months lying in the hospital bed

Conjugation

Conjugation of förtvina (weak)
active passive
infinitive förtvina förtvinas
supine förtvinat förtvinats
imperative förtvina
imper. plural1 förtvinen
present past present past
indicative förtvinar förtvinade förtvinas förtvinades
ind. plural1 förtvina förtvinade förtvinas förtvinades
subjunctive2 förtvine förtvinade förtvines förtvinades
present participle förtvinande
past participle förtvinad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References