förtvina
Swedish
Etymology
Verb
förtvina (present förtvinar, preterite förtvinade, supine förtvinat, imperative förtvina)
- to wither, to atrophy
- Hans muskler hade förtvinat efter månader i sjukhussängen
- His muscles had atrophied after months lying in the hospital bed
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förtvina | förtvinas | ||
| supine | förtvinat | förtvinats | ||
| imperative | förtvina | — | ||
| imper. plural1 | förtvinen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förtvinar | förtvinade | förtvinas | förtvinades |
| ind. plural1 | förtvina | förtvinade | förtvinas | förtvinades |
| subjunctive2 | förtvine | förtvinade | förtvines | förtvinades |
| present participle | förtvinande | |||
| past participle | förtvinad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.