förutsätta

Swedish

Etymology

Compound of förut +‎ sätta

Verb

förutsätta (present förutsätter, preterite förutsatte, supine förutsatt, imperative förutsätt)

  1. to presume
  2. to take for granted, to assume
  3. to require; to demand in order to be of any use

Conjugation

Conjugation of förutsätta (weak)
active passive
infinitive förutsätta förutsättas
supine förutsatt förutsatts
imperative förutsätt —
imper. plural1 förutsätten —
present past present past
indicative förutsätter förutsatte förutsätts, förutsättes förutsattes
ind. plural1 förutsätta förutsatte förutsättas förutsattes
subjunctive2 förutsätte förutsatte förutsättes förutsattes
present participle förutsättande
past participle förutsatt

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.