förveckling
Swedish
Etymology
Borrowed from German Verwicklung.
Noun
förveckling c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | förveckling | förvecklings |
| definite | förvecklingen | förvecklingens | |
| plural | indefinite | förvecklingar | förvecklingars |
| definite | förvecklingarna | förvecklingarnas |