finfördela

Swedish

Etymology

Compound of fin +‎ fördela. First attested in 1926.

Verb

finfördela (present finfördelar, preterite finfördelade, supine finfördelat, imperative finfördela)

  1. atomize (divide into very small chunks)

Usage notes

Mostly in the past participle form.

Conjugation

Conjugation of finfördela (weak)
active passive
infinitive finfördela finfördelas
supine finfördelat finfördelats
imperative finfördela —
imper. plural1 finfördelen —
present past present past
indicative finfördelar finfördelade finfördelas finfördelades
ind. plural1 finfördela finfördelade finfördelas finfördelades
subjunctive2 finfördele finfördelade finfördeles finfördelades
present participle finfördelande
past participle finfördelad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.