frånvända

Swedish

Etymology

från +‎ vända

Verb

frånvända (present frånvänder, preterite frånvände, supine frånvänt, imperative frånvänd)

  1. turn away
  2. (figurative) show lack of interest in

Usage notes

Primarily in the participle forms and as part of compounds.

Conjugation

Conjugation of frånvända (weak)
active passive
infinitive frånvända frånvändas
supine frånvänt frånvänts
imperative frånvänd —
imper. plural1 frånvänden —
present past present past
indicative frånvänder frånvände frånvänds, frånvändes frånvändes
ind. plural1 frånvända frånvände frånvändas frånvändes
subjunctive2 frånvände frånvände frånvändes frånvändes
present participle frånvändande
past participle frånvänd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Antonyms

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.