hövitsman
Swedish
Etymology
From Old Swedish høvitzman, probably from older huvuþsmaþer, from Middle Low German hövetsman. Doublet of huvudman. Compare Icelandic höfuðsmaður, German Hauptmann, English headsman. See also hövding.
Noun
hövitsman c
- (historical) commander-in-chief
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | hövitsman | hövitsmans |
| definite | hövitsmannen | hövitsmannens | |
| plural | indefinite | hövitsmän | hövitsmäns |
| definite | hövitsmännen | hövitsmännens |
Derived terms
- rikshövitsman
References
- hövitsman in Svenska Akademiens ordböcker
- hövitsman in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
- hovuds man in Knut Fredrik Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, del 1: A-L