hindersprövning

Swedish

Etymology

Compound of hinder +‎ -s- +‎ prövning.

Noun

hindersprövning c

  1. (law) consideration of impediments to marriage, inquiry into impediments to marriage

Declension

Declension of hindersprövning
nominative genitive
singular indefinite hindersprövning hindersprövnings
definite hindersprövningen hindersprövningens
plural indefinite hindersprövningar hindersprövningars
definite hindersprövningarna hindersprövningarnas

Further reading