hreman
Old English
Pronunciation
- IPA(key): /ˈxreː.mɑn/, [ˈr̥eː.mɑn]
Verb
- alternative form of hrīeman
Conjugation
Conjugation of hrēman (weak, class 1)
| infinitive | hrēman | hrēmenne |
|---|---|---|
| indicative mood | present tense | past tense |
| first person singular | hrēme | hrēmde |
| second person singular | hrēmest, hrēmst | hrēmdest |
| third person singular | hrēmeþ, hrēmþ | hrēmde |
| plural | hrēmaþ | hrēmdon |
| subjunctive | present tense | past tense |
| singular | hrēme | hrēmde |
| plural | hrēmen | hrēmden |
| imperative | ||
| singular | hrēm | |
| plural | hrēmaþ | |
| participle | present | past |
| hrēmende | (ġe)hrēmed | |