invända

Swedish

Etymology

in +‎ vända

Pronunciation

  • Audio:(file)

Verb

invända (present invänder, preterite invände, supine invänt, imperative invänd)

  1. to object
    Vi har inget att invända mot förslaget
    We have no objections to [nothing to object against] the proposal
    Det finns inget att invända
    There are no objections [nothing to object (to)]

Conjugation

Conjugation of invända (weak)
active passive
infinitive invända invändas
supine invänt invänts
imperative invänd —
imper. plural1 invänden —
present past present past
indicative invänder invände invänds, invändes invändes
ind. plural1 invända invände invändas invändes
subjunctive2 invände invände invändes invändes
present participle invändande
past participle invänd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.