jämn

See also: jamn

Swedish

Etymology

From Old Swedish iæmpn, from Old Norse jafn, from Proto-Germanic *ebnaz. Compare Danish jævn, Norwegian Bokmål jevn, Norwegian Nynorsk jamn, Faroese javnur, Icelandic jafn, English even, Dutch even, effen, German eben.

Pronunciation

  • Audio:(file)

Adjective

jämn (comparative jämnare, superlative jämnast)

  1. smooth, even
    en jämn yta
    a smooth surface
  2. (mathematics, of a number) even (divisible by 2)
  3. (mathematics, of a function) even (fulfilling )

Declension

Inflection of jämn
Indefinite positive comparative superlative1
common singular jämn jämnare jämnast
neuter singular jämnt jämnare jämnast
plural jämna jämnare jämnast
masculine plural2 jämne jämnare jämnast
Definite positive comparative superlative
masculine singular3 jämne jämnare jämnaste
all jämna jämnare jämnaste

1 The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
2 Dated or archaic.
3 Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

Antonyms

  • (antonym(s) of of a number): udda
  • (antonym(s) of of a function): udda

Derived terms

References