kärl
Swedish
Etymology
Inherited from Old Swedish käril, from Old Norse kerald (“container”), from Proto-Germanic *kazą. Doublet of kar.
Pronunciation
- IPA(key): /ɕɛːrl/, [ɕæːɭ]
Audio: (file) - Rhymes: -æːɭ
Noun
kärl n
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | kärl | kärls |
| definite | kärlet | kärlets | |
| plural | indefinite | kärl | kärls |
| definite | kärlen | kärlens |
Derived terms
- aluminiumkärl
- blodkärl
- dryckeskärl
- emaljkärl
- expansionskärl
- förvaringskärl
- glaskärl
- hårkärl
- hårrörskärl
- indunstningskärl
- kapillärkärl
- keramikkärl
- kokkärl
- kopparkärl
- kranskärl
- kärlkirurgi
- kärlkramp
- kärlsjukdom
- kärlsystem
- kärlvägg
- kärlvävnad
- kärlväxt
- kökskärl
- laggkärl
- latrinkärl
- lerkärl
- lymfkärl
- matkärl
- målkärl
- nattkärl
- nattvardskärl
- plastkärl
- plåtkärl
- porslinskärl
- reaktorkärl
- serveringskärl
- sopkärl
- stenkärl
- tryckkärl
- träkärl
- återvinningskärl
Further reading
- kärl in Svensk ordbok.
- kärl in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)