köszöntöm
Hungarian
Etymology
köszönt
(
“
to greet
”
)
+
-öm
(
personal suffix
)
Pronunciation
IPA
(key)
:
[ˈkøsøntøm]
Hyphenation:
kö‧szön‧töm
Verb
köszöntöm
first-person singular indicative present definite of
köszönt