khanaat
Dutch
Etymology
Compound of
khan
(
“
khan
”
)
+
-aat
(
“
-ate
”
)
.
Pronunciation
IPA
(key)
:
/kaːˈnaːt/
Hyphenation:
kha‧naat
Rhymes:
-aːt
Noun
khanaat
n
(
plural
khanaten
)
a
khanate
, territory ruled by a
khan