klarna
Swedish
Etymology
Verb
klarna (present klarnar, preterite klarnade, supine klarnat, imperative klarna)
- (about weather) to clear, to become clear
- (about situations) to clear, to become clearer and/or easier to understand
- Bilden börjar klarna
- A picture is emerging
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | klarna | — | ||
| supine | klarnat | — | ||
| imperative | klarna | — | ||
| imper. plural1 | klarnen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | klarnar | klarnade | — | — |
| ind. plural1 | klarna | klarnade | — | — |
| subjunctive2 | klarne | klarnade | — | — |
| present participle | klarnande | |||
| past participle | klarnad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
References
- klarna in Svensk ordbok (SO)
- klarna in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- klarna in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)