kommendering

Swedish

Etymology

From kommendera +‎ -ing.

Noun

kommendering c

  1. (military, law enforcement) assignment

Declension

Declension of kommendering
nominative genitive
singular indefinite kommendering kommenderings
definite kommenderingen kommenderingens
plural indefinite kommenderingar kommenderingars
definite kommenderingarna kommenderingarnas

Derived terms

  • straffkommendering
  • utkommendering

Further reading