mästare
Swedish
Etymology
From Old Swedish mæstare, mæster, from Old Norse meistari, from Middle Low German meister, mêster, from Old Saxon mêstar, from Old French maistre (French maître), from Latin magister.[1] Doublet of magister (“male teacher”).
Pronunciation
- IPA(key): /ˈmɛsˌtarɛ/
Audio: (file)
Noun
mästare c (feminine mästarinna)
- a master (expert at something)
- a master (a fully educated tradesman, no longer an apprentice or journeyman)
- a champion (winner of a competition)
Usage notes
- compounds are based on mäster-, which is also the title: goddag, mäster Andersson
Declension
nominative | genitive | ||
---|---|---|---|
singular | indefinite | mästare | mästares |
definite | mästaren | mästarens | |
plural | indefinite | mästare | mästares |
definite | mästarna | mästarnas |
Derived terms
- bagarmästare
- borgmästare
- distriktsmästare
- europamästare
- murarmästare
- målarmästare
- mästerskap
- mästerverk
- skomakarmästare
- sverigemästare
- världsmästare
Descendants
- → Finnish: mestari
See also
References
- mästare in Svensk ordbok (SO)
- mästare in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- mästare in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)