måna
See also: Appendix:Variations of "mana"
Norwegian Nynorsk
Noun
måna f
- definite singular of mån (non-standard since 2012)
Anagrams
- måna, nåma
Swedish
Pronunciation
- IPA(key): /²moːna/
- Rhymes: -²oːna
- Homophone: Mona
Adjective
måna
- inflection of mån:
- definite singular
- plural
Verb
måna (present månar, preterite månade, supine månat, imperative måna)
- (måna om) to care for, to look after
- 2013 January 8, Mats Odell, Helena Lindahl, Jonas Jacobsson Gjörtler, Eva Flyborg, “Socialdemokraterna lämnar walk-over till MP i kärnkraftsfrågan”, in Sveriges Television[1], archived from the original on 17 February 2025:
- Historiskt sett har även Socialdemokraterna månat om industrins villkor. Men nu är läget annorlunda.
- Historically, the Social Democrats have also cared for the conditions of the industry. But now the situation is different.
- 2019 October 2, Elias Krantz, “Dare to Care om sexualbrott på musikfestivaler: 'Väldigt svårt att kontrollera vad som sker i ett tält'”, in Sveriges Radio[2], archived from the original on 17 February 2025:
- Att måna om varandra [...] är budskapet istället.
- To look after each other [...] is the message instead.
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | måna | månas | ||
| supine | månat | månats | ||
| imperative | måna | — | ||
| imper. plural1 | månen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | månar | månade | månas | månades |
| ind. plural1 | måna | månade | månas | månades |
| subjunctive2 | måne | månade | månes | månades |
| present participle | månande | |||
| past participle | månad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.