möjliggöra

Swedish

Etymology

möjlig +‎ göra

Verb

möjliggöra (present möjliggör, preterite möjliggjorde, supine möjliggjort, imperative möjliggör)

  1. to enable, to make possible

Conjugation

Conjugation of möjliggöra (weak)
active passive
infinitive möjliggöra möjliggöras
supine möjliggjort möjliggjorts
imperative möjliggör —
imper. plural1 möjliggören —
present past present past
indicative möjliggör möjliggjorde möjliggörs, möjliggöres möjliggjordes
ind. plural1 möjliggöra möjliggjorde möjliggöras möjliggjordes
subjunctive2 möjliggöre möjliggjorde möjliggöres möjliggjordes
present participle möjliggörande
past participle möjliggjord

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.