nollställa

Swedish

Etymology

noll +‎ ställa. Attested since 1958.

Verb

nollställa (present nollställer, preterite nollställde, supine nollställt, imperative nollställ)

  1. reset
  2. zero (set to zero)

Conjugation

Conjugation of nollställa (weak)
active passive
infinitive nollställa nollställas
supine nollställt nollställts
imperative nollställ —
imper. plural1 nollställen —
present past present past
indicative nollställer nollställde nollställs, nollställes nollställdes
ind. plural1 nollställa nollställde nollställas nollställdes
subjunctive2 nollställe nollställde nollställes nollställdes
present participle nollställande
past participle nollställd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.