obestånd
Swedish
Etymology
Borrowed from German Unbestand. By surface analysis, o- + bestånd.
Noun
obestånd n
- (law) insolvency
- 1987, Konkurslagen (Bankruptcy Act)[1]:
- Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.
- Insolvency means that the debtor cannot rightfully pay their debts and that this inability is not only temporary.
Usage notes
Normally following a verb like hamna, komma, or vara.