omkörning

Swedish

Etymology

From köra om +‎ -ning.

Noun

omkörning c

  1. overtaking (the act of passing by another car)

Declension

Declension of omkörning
nominative genitive
singular indefinite omkörning omkörnings
definite omkörningen omkörningens
plural indefinite omkörningar omkörningars
definite omkörningarna omkörningarnas

Further reading