plåta

Swedish

Etymology

plåt +‎ -a

Verb

plåta (present plåtar, preterite plåtade, supine plåtat, imperative plåta)

  1. (colloquial) to photograph, to shoot
    Synonyms: fota, fotografera

Conjugation

Conjugation of plåta (weak)
active passive
infinitive plåta plåtas
supine plåtat plåtats
imperative plåta —
imper. plural1 plåten —
present past present past
indicative plåtar plåtade plåtas plåtades
ind. plural1 plåta plåtade plåtas plåtades
subjunctive2 plåte plåtade plåtes plåtades
present participle plåtande
past participle plåtad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.