rättslös

Swedish

Etymology

From rätt +‎ -s- +‎ -lös.

Adjective

rättslös (comparative mer rättslös, superlative mest rättslös)

  1. without legal rights, without legal protection

Declension

Inflection of rättslös
Indefinite positive comparative superlative1
common singular rättslös mer rättslös mest rättslös
neuter singular rättslöst mer rättslöst mest rättslöst
plural rättslösa mer rättslösa mest rättslösa
masculine plural2 rättslöse mer rättslösa mest rättslösa
Definite positive comparative superlative
masculine singular3 rättslöse mer rättslöse mest rättslöse
all rättslösa mer rättslösa mest rättslösa

1 The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
2 Dated or archaic.
3 Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

Derived terms

Further reading