rådfråga

Swedish

Etymology

From råd (advice) +‎ fråga (to ask). Compare Danish rådspørge.

Pronunciation

Verb

rådfråga (present rådfrågar, preterite rådfrågade, supine rådfrågat, imperative rådfråga)

  1. (transitive) to ask (somebody) for advice; to consult
    Det rekommenderas att rådfråga en läkare om smärtorna förvärras.
    It is recommended to consult a doctor if the pains worsen.

Conjugation

Conjugation of rådfråga (weak)
active passive
infinitive rådfråga rådfrågas
supine rådfrågat rådfrågats
imperative rådfråga
imper. plural1 rådfrågen
present past present past
indicative rådfrågar rådfrågade rådfrågas rådfrågades
ind. plural1 rådfråga rådfrågade rådfrågas rådfrågades
subjunctive2 rådfråge rådfrågade rådfråges rådfrågades
present participle rådfrågande
past participle rådfrågad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

References