ryggrad

From rygg +‎ rad; after German Rückgrat.

ryggrad f or m (definite singular ryggrada or ryggraden, indefinite plural ryggrader, definite plural ryggradene)

1. (anatomy) a spine or backbone (also used figuratively)

• ryggsøyle
• virvelsøyle

• “ryggrad” in The Bokmål Dictionary.

From rygg +‎ rad; after German Rückgrat.

ryggrad f (definite singular ryggrada, indefinite plural ryggrader, definite plural ryggradene)

1. (anatomy) a spine or backbone (also used figuratively)

• ryggsøyle
• virvelsøyle

• “ryggrad” in The Nynorsk Dictionary.

rygg + rad. Compare Dutch ruggengraat, German Rückgrat

ryggrad c

1. backbone, spine
2. (figuratively) backbone (strength, fortitude, courage)

   ha ryggrad att säga vad man tycker

   have the backbone to say what one thinks

• ryggradslös (“invertebrate, spineless”)

• ha råg i ryggen
• inte röra någon i ryggen

• ryggrad in Svensk ordbok (SO)
• ryggrad in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• Svensk MeSH